Enkel sjukdomsinformation på nätet
Vad är epilepsi?
Epilepsi innebär att man drabbas av olika typer av anfall som beror på överaktivitet i hjärnans nervceller. Detta är störningar som går över men de ger upphov till ett epileptiskt anfall som kan se olika ut för olika personer. Grovt sett finns det två typer av epilepsianfall beroende på om hela hjärnan är påverkad från start eller om det härrör från en begränsad del av hjärnan. Epilepsi är ett samlat begrepp för anfall som kan ha olika orsaker beroende på bakomliggande sjukdomar som skallskador eller tumörer eller utan någon tydlig orsak. I Sverige har ca 60 000 personer epilepsi och dessa drabbas av epilepsianfall alltifrån flera gånger om dagen till några gånger under hela livet. För att får diagnosen epilepsi ska man ha upprepade epilepsianfall, man kan alltså ha enstaka epileptiska anfall utan att få diagnosenpilepsi.
Att
drabbas av epilepsi är vanligast när man antingen är spädbarn eller över 70 år.
För barn beror epilepsi ofta på medfödda hjärnskador medan det för äldre är sjukdomar
som stroke och demens som är vanliga orsaker. Många som får epilepsi kan
slippa anfall tack vare medicinering och för cirka hälften
så försvinner sjukdomen med tiden.
Symptom på epilepsi
Symtomen på epilepsi är anfall som kommer plöstligt och håller i sig från sekunder till några minuter. Mellan epilepsianfallen är man i princip symtomfri I de fall där anfallet startat i hela hjärnan är plötslig medvetslöshet vanlig, ofta kombinerat med att kroppen blir spänd och ryckningar i armar och ben. Sådana stora anfall varar ofta 3-5 minuter.
Vid mindre anfall är det vanligt att man blir frånvarande, stirrar framför sig och när man återfår medvetandet inte riktigt vet vad som hänt. Man kan även få ryckningar i huvud, armar och ben medan man fortfarande är vid metvetande. Även viss saker som upprepade tuggningar och smackningar vid fullt medvetande kan vara symptom .
Läs mer om symtom på epilepsiBehandla epilepsi
Behandling av ett pågående stort epilepsianfall handlar mycket om att försöka förhindra att de skadar sig. Att föra personen till sjukhus sker ofta fast egentligen går anfall oftast över av sig själv. Har ett anfall varat 5 min ska man ringa ambulans, samma gäller vid första anfallet. För att förhindra skador bör man stanna vid personen, lägga något mjukt under huvudet, ta bort saker som kan skada, men man ska inte stoppa något i munnen.
Läkemedel
i form av sk antieleptika ges till de flesta med epilepsi. Det finns
olika väl beprövade läkemedel för olika typer av anfall, men
viktigt är att pröva ut rätt dos för att undviak anfall. Man kan ofta
påverka om man drabbas av anfall genom att undvika saker
som stress och sömnbrist och andra individuella faktorer som
man märker.
.
Diagnos av epilepsi
Läkare ställer diagnos på epilepsi utifrån beskrivningar av anfallen. Både dina egna och vittnens beskivningar är då relevants. Oftast görs även EEG på hjärnan för att se den elektriska aktiviteteten, som ofta är förändrad även mellan anfallen. Det är även vanligt med datortomografi och magnetröntgen för att utvärdera eventuella skador på hjärnan.
Ibland får man även göra andra tester som blodprov för att se att det inte är någon annan sjukdom. Slutligen är det dock läkarens bedömning av framförallt anfallen som ligger till grund för diagnosen epilepsi. Ett krav är att anfallen har varit upprepade och inte orsakade av yttre,omständigheter dvs oprovocerade.
Orsaker till epilepsi
Det finns en mängd orsaker till epilepsi och för hälften av alla epileptiker hittar man aldrig någon orsak. Alla hjärnskador kan orsaka epilepsi, såväl tillfälliga som permanenta hjärnskador. Vanliga orsaker är t.ex. skador från fosterstadiet eller förlossning, hjärnblödningar, trafikolyckor, alkohol och tumörer.
Dessa skador kan båda ge egna symptom såsom talsvårigheter, utvecklingsstörning mm men dessa skador behöver inte vara så stora att de tydligt märks. Till viss del kan epilepsi vara ärftligt. Ungefär 10 % av befölkningen drabbas någon gång av ett epillepsianfall och de flesta då bara en gång under hela sitt liv.